I hjärtat av Antarktis får vi följa historien om den lilla pingvinen Mumble ”Happy Feet”(Elijah Wood) och hans äventyr då han försöker finna lösningen på varför all fisk har försvunnit, ifall utomjordingar existerar samt att han försöker att finna sin själsfrände. Hans barndoms vän Gloria (Brittany Murphy) har examinerats från pingvinernas akademiska sångskola med högsta betyg och hennes ljuvliga sång får nackhåren att resa sig på närvarande. Alla kejsarpingviner attraherar nämligen sin partner genom att sjunga en hjärtesång, enda problemet för Mumble är att han är helt ton-döv och inte kan sjunga, men han besitter en talang som dock inte är speciellt normal, inte ens för en pengvin: han steppar som en gud.

Filmen är charmig i den aspekt att små fluffiga pengviner är gulliga att titta på en liten stund, underhållande eftersom musiken är varierande och att man vissa gånger rycks med och inser att man sitter och trummar i takt med steppande pengviner. Animationerna är skapade genom ‘motion-capture‘ och ger därför ett väldigt realistiskt intryck med ett par egendomliga, men dock unika, karaktärer. Vi hör bla. Robin Williams, Hugo Weaving, Nicole Kidman och ett par andra bekanta röster vilket gör det hela lite extra intressant, men jag tycker att filmen faller kort då det gäller den övergripande historien om vad meningen med filmen är. Det framgår först mot slutet vad det hela handlar om, då är det liksom lite sent och ett par extra dans-nummer räddar inte filmen ur polar-isens fasta grepp. Filmen känns nämligen 4 gånger så lång som den egentligen är och dialogerna känns bara utdragna. Det är mycket dans, musik och humor, men lite handling och mycket svart/vitt, så det blir det färggranna betyget:

Happy Feet: